Gjorde medierna bort sig? – Låt din klass bestämma!

Är du lärare eller en journalist som ska göra skolbesök? Här finns roligt undervisningsmaterial som kan liva upp din lektion!

I de korta videorna här nedan presenteras riktiga anmälningar som gjorts till Opinionsnämnden för massmedier. Med hjälp av dem kan dina elever själva fundera på etik i journalistiken. Materialet kan användas på många sätt, du kan välja att visa en video som en del av din lektion, eller dela in klassen i mindre ”Opinionsnämnder för massmedier” som diskuterar temat mera utförligt.

Principen är alltid densamma:

  1. Välj en lämplig video
  2. Låt eleverna diskutera och besluta om mediet har gjort bort sig eller inte
  3. Kolla vilket beslut ONM fattade

Videorna i serien ”Gjorde medierna bort sig” är producerade av Opinionsnämnden för massmedier i samarbete med Svenska Yle Kunskap.

Nya Åland och anonymitetsskydd

Nya Åland publicerade en artikel ”Man måste orka – men hon gör inte det” den 2.4.2014. I artikeln berättar en anonym flicka om sitt insjuknande och orsakerna till att hon avbrutit sin skolgång. Artikeln var del av en helhet, där man behandlade problemen i flickans skola.


Ge din åsikt:

Opinionsnämnden för massmedier anser att Nya Åland inte har brutit mot god journalistisk sed

Beslut:

Opinionsnämnden för massmedier anser att tidningen utgående från en myndighetsrapport rapporterade om ett samhälleligt betydande missförhållande.  Dessutom berättade den intervjuade eleven, som avbrutit sin skolgång, om sina egna erfarenheter.
Tidningen hade fog för beslutet att publicera intervjun anonymt eftersom det rör sig om en minderårig.
Lärares åtgärder får refereras och bedömas utan att man frågar om lov, eftersom skolundervisning är offentlig.

Opinionsnämnden för massmedier anser att läraren i artikeln inte drabbades extremt negativ publicitet och
att lärarens integritet inte har skadats, trots att personen säkerligen kan identifieras på orten.
Tidningen erbjöd lärarna en möjlighet att kommentera situationen på sin arbetsplats, men de avböjde.
Läraren hade kunnat kommentera tidningsartikeln på ett allmänt plan.

Här kan du läsa om det här fallet (5497/SL/14)  i sin helhet på ONM:s hemsida.

Hufvudstadsbladet och smygreklam

Hufvudstadsbladet publicerade en annons den 22.1.2015 "Ryssland tema för bokmässan", annonsen som täckte ett helt uppslag skilde sig inte tillräckligt tydligt från det i övrigt redaktionella innehållet.


Ge din åsikt:

Opinionsnämnden för massmedier anser att Hufvudstadsbladet har brutit mot god journalistisk sed och ger tidningen en anmärkning.

Beslut:

Hufvudstadsbladet publicerade på sitt mittuppslag en advertorial, dvs. en reklam som ser ut som en tidningsartikel, med rubriken “Ryssland tema för bokmässan”. Mittuppslaget påminde om tidningens kulturavdelning trots att typsnittet i rubriken och ingressen var annorlunda.
Helheten hade inte särskiljts från det journalistiska innehållet med ordet “reklam” eller “annons”.

Rådet anser att annonsen krävt tydliga markörer om att texten var en annons, trots att annonsörens logotyp fanns i överkanten
på mittuppslaget och man i reklamen delvis använde sig av annorlunda typsnitt än i tidningens journalistiska innehåll.
Det var svårt för läsaren att bedöma om texten var en annons eller en artikel.
En läsare påpekade om detta för Hufvudstadsbladets redaktion genast efter publiceringen.
Tidningen publicerade dock läsarens åsikt och sitt eget svar med ursäkt först 28.1.2015.

Här kan du läsa om fallet (5723/SL/15) i sin helhet på ONM:s hemsida.

Yle och intervju utan lov

Yles redaktör bandade in en telefonintervju med kommunstyrelsens vice ordförande som sedan publicerades på Yles webbplats och delar sändes i radio den 13–14.10.2015.


Ge din åsikt:

Opinionsnämnden för massmedier anser att Yle har brutit mot god journalistisk sed och ger yle en anmärkning.

Beslut:

Yles redaktör ringde anmälaren som är kommunstyrelsens vice ordförande. Den intervjuade vägrade först kommentera styrelsemötet, men svarade sedan ändå på redaktörens frågor. Yle användes den intervjuades uttalanden i textform i en nyhet på webben och sände delar av den bandade intervjun i radions morgonsändning.

En redaktör behöver inte informera om att ett samtal bandas och än mindre få tillstånd för att banda in intervjusamtalet när han eller hon ringt upp en person och sakligt presenterat sig för som en journalist i arbetet. Inspelningen kan precis som penna och papper användas för att göra minnesanteckningar

Opinionsnämnden för massmedier har dock sedan lång tid tillbaka gjort den tolkningen att intervjupersonen alltid måste få veta om hans eller hennes röst används i radio, tv eller på nätet.

Nämnden ser inte att det skulle vara något stort problem att den intervjuades svar i detta fall användes som grund för webbartikeln, trots att han inte ville kommentera saken.

I det fall som är uppe för behandling antog redaktören att den intervjuade förstod att hans röst skulle komma att användas i radion.

Han berättade dock inte uttryckligen detta för den intervjuade trots att denne i början av samtalet vägrade kommentera ärendet.

Här kan du läsa om det här fallet (5979/YLE/15) i sin helhet på ONM:s hemsida.